SWIFT-kod är en internationell bankkod som identifierar specifika banker världen över. Det kallas också för bankidentifieringskod (BIC). SWIFT-koder används för att skicka pengar mellan banker, särskilt vid internationella banköverföringar. En SWIFT-kod består av 8 eller 11 tecken, inklusive bokstäver och siffror. Till exempel är Londons Barclays Banks SWIFT-kod BARCGB22. De första 4 tecknen (”BARC”) representerar banken. De följande 2 tecknen (”GB”) representerar landet. De sista 2 tecknen (”22”) representerar platsen. Om SWIFT-koden är 11 tecken lång betyder det att banken har lagt till en 3-siffrig filialidentifierare i slutet av koden. I detta fall skulle ”22” vara identifikatorn för Barclays Banks filial i London. SWIFT-koder regleras av International Organization for Standardization (ISO). ISO är ett nätverk av nationella standardiseringsinstitut från 157 länder. Banker använder SWIFT-koder för att identifiera sig själva vid internationella penningöverföringar. Vid en internationell penningöverföring måste du ange mottagarens SWIFT-kod så att pengarna kan skickas till hans eller hennes konto i ett annat land. Du kan hitta bankens SWIFT-kod på bankens webbplats eller i överföringsinstruktionerna. Idag läggs SWIFT-koden ofta automatiskt till vid genomförande av bankbetalningar.
